Vägning
Så har jag åter igen varit och vägt lilla King. Denna gång har han faktiskt lyckats gå upp 270 gram vilket är bra. Jag själv kör vägning också på onsdagar så nu har jag "bara" 10 kilo kvar att gå ner. Förstår inte varför svenska Biggest looser förlorar så dåligt i vikt om man jämnför med de amerikanska. Ska inte de ha likadana träningsmetoder? Följer båda programmen men nog roar det amerikanska betydligt mer. Ser också Australian masterchef, det här är ju program som går på förmiddagen vilket passar mig perfekt.
Hade bråk med C i morse igen och det känns så tråkigt att skiljas som ovänner på morgonen. Han hade ingen jacka o mössa att sätta på sig då de blivit kvar i skolan sedan i går och han vägrade ha något annat. Kan man skicka ett barn till skolan i tunn tröja? Känner mig som en värdelös mamma som hela tiden får tjata på min son. Gör jag fel? Ställer jag för höga krav på mina barn? Tror även att dottern känner press att vara duktig i skolan, med dansen etc. fast att jag egentligen tycker att hon duger som hon är. Jag kan nog verka lite hård men det är för att jag vill henne väl. Det måste ju ändå vara bättre att ha en förälder som tjatar om läxor, städning, livet än att ha en som inte bryr sig alls eller har jag fel?
Är jag en sur mamma, sambo, kvinna som blivit så här bara för att jag egentligen inte har mycket till eget liv att ta hand om? Något att fundera på, för vem vill vara den personen? Det är ju inte så trevligt. Livet är inte lätt att leva men kanske kan man åtminstånde försöka göra det lite smidigare för alla. Kanske borde jag lägga tjatet på hyllan. Skulle familjen må bättre då? Skulle jag må bättre då? Kanske är det värt att prova.
Kram k
Hade bråk med C i morse igen och det känns så tråkigt att skiljas som ovänner på morgonen. Han hade ingen jacka o mössa att sätta på sig då de blivit kvar i skolan sedan i går och han vägrade ha något annat. Kan man skicka ett barn till skolan i tunn tröja? Känner mig som en värdelös mamma som hela tiden får tjata på min son. Gör jag fel? Ställer jag för höga krav på mina barn? Tror även att dottern känner press att vara duktig i skolan, med dansen etc. fast att jag egentligen tycker att hon duger som hon är. Jag kan nog verka lite hård men det är för att jag vill henne väl. Det måste ju ändå vara bättre att ha en förälder som tjatar om läxor, städning, livet än att ha en som inte bryr sig alls eller har jag fel?
Är jag en sur mamma, sambo, kvinna som blivit så här bara för att jag egentligen inte har mycket till eget liv att ta hand om? Något att fundera på, för vem vill vara den personen? Det är ju inte så trevligt. Livet är inte lätt att leva men kanske kan man åtminstånde försöka göra det lite smidigare för alla. Kanske borde jag lägga tjatet på hyllan. Skulle familjen må bättre då? Skulle jag må bättre då? Kanske är det värt att prova.
Kram k
